Likviditetsbudget: Enkel guide för bättre kassaflöde

Likviditetsbudget – vad det är och hur du gör en steg-för-steg budget som stärker ditt kassaflöde

Vad är en likviditetsbudget?

En likviditetsbudget är en plan som visar hur pengar rör sig in och ut ur företaget månad för månad. Den skiljer sig från en resultatbudget genom att den inte fokuserar på vinst eller förlust utan på när pengarna faktiskt betalas.

Exempel: Du skickar en faktura i januari på 100 000 kr. Resultatbudgeten visar intäkten i januari.

Likviditetsbudgeten däremot tar hänsyn till att kunden kanske betalar först i mars 

 Kort sagt: Likviditetsbudgeten ger dig kontroll på kassaflödet – alltså företagets blodomlopp 

Varför är likviditetsbudgeten så viktig?

Många företag går inte under för att de saknar lönsamhet utan för att pengarna tar slut på kontot när löner, hyror och skatter ska betalas.

Med en tydlig likviditetsbudget kan du:

• Förutse när kassaflödet blir ansträngt
• Undvika obehagliga överraskningar kring moms och skatter
• Planera inköp och investeringar bättre
• Veta i god tid när du behöver stärka likviditeten med t.ex.att sälja fakturor eller korta företagslån

Tips: Likviditetsbudgeten bör alltid göras parallellt med resultatbudgeten för att ge en rättvis bild av både lönsamhet och betalningsförmåga.

Vanliga misstag företag gör

1. Glömmer att räkna med moms, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt
2. Tar inte höjd för sena betalningar från kunder
3. Överskattar intäkterna – räknar med att alla fakturor betalas i tid
4. Missar säsongsvariationer – t.ex. lågsäsong inom bygg och semesterperioder

Så gör du en likviditetsbudget – steg för steg

Steg 1: Bestäm perioden

Börja med att bestämma vilken period du ska budgetera för – ofta 12 månader framåt, men även en 3- eller 6-månadersplan kan vara användbar för kortsiktiga behov.

Steg 2: Lista dina inbetalningar

• Förväntade kundfakturor (ange när de faktiskt betalas, inte när du skickar dem)
• Eventuella bidrag eller stöd
• Lån eller finansiering
• Övriga intäkter

Steg 3: Lista dina utbetalningar

• Löner och arbetsgivaravgifter
• Hyra, leasing, abonnemang
• Leverantörsfakturor
• Skatter och avgifter: moms,, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt samt preliminärskatt månadsvis.
• Övriga kostnader (försäkringar, marknadsföring, räntor osv.)

Steg 4: Ställ upp månad för månad

Skapa en tabell i Excel eller i ditt bokföringsprogram. För varje månad fyller du i inbetalningar minus utbetalningar = nettolikviditet.

Steg 5: Beräkna likviditetssaldot

Lägg till eller dra ifrån resultatet från varje månad mot företagets ingående saldo (hur mycket pengar som finns på kontot vid periodens början). Då får du utgående saldo – och kan se om och när kassan riskerar att gå minus.

Steg 6: Analysera och agera

Här kommer det viktigaste: använd budgeten som beslutsunderlag.

• Ser du att kassan riskerar att bli negativ i maj? Då behöver du antingen skjuta på en investering, tidigarelägga en intäkt eller ordna finansiering.
• Vet du att en kund ofta betalar sent? Lägg in det i prognosen så blir det mer verklighetsnära.

Exempel på en enkel likviditetsbudget

I februari syns tydligt att likviditeten är pressad – och här behöver företaget agera i tid.

Vad gör du om likviditetsbudgeten visar underskott?

Det är här vi på Euro Finans kommer in. Vi vet att även lönsamma företag kan hamna i likviditetskris när kunder betalar sent eller när skatterna ska in.

Med våra tjänster kan du:

• Sälja fakturor och få betalt direkt
• Ta ett kort företagslån för att klara toppar i utgifterna
• Använda projektfinansiering för tillfälliga behov

Sammanfattning

En likviditetsbudget är inget avancerat dokument, men det är ett av de viktigaste verktygen du kan använda som företagare. Den hjälper dig att:

• Förutse likviditetsproblem
• Planera ekonomin smartare
• Undvika onödiga kriser

Genom att göra en enkel steg-för-steg-budget får du kontroll på kassaflödet och kan agera i tid. Och skulle du behöva extra muskler ja, då finns vi här.

Vi snackar inte - vi betalar